Stensatt uppfart med ny stödmur i Käglinge, Oxie

En äldre uppfart i Käglinge, Oxie byggdes om med ny stensättning och en stödmur som tog upp nivåskillnaden mot tomtens sidoyta. Den tidigare ytan bestod av sliten asfalt, sättningar vid garageinfarten och en kant som hade börjat glida ut efter flera säsonger med frost och regn. Målet var en jämn körbar yta med tydlig avgränsning, bättre avvattning och en mur som höll massorna på plats utan att ta för mycket bredd från infarten.

Så byggdes den stensatta uppfarten i Käglinge, Oxie

Arbetet inleddes med att den gamla beläggningen bröts upp och forslades bort. Därefter schaktades uppfarten ur till ett djup på cirka 35 centimeter från färdig nivå, något djupare längs den sida där stödmuren skulle stå. Under rivningen kom ett mjukare parti fram nära garageporten där äldre fyllnadsmassor hade blandats med jord. Det partiet grävdes ur extra och ersattes med bärande material för att undvika nya sättningar under hjulspåren.

Bärlager, lutning och kantstöd

Geotextil lades i botten innan bärlagret byggdes upp i omgångar med krossmaterial 0–32. Lagret packades skiktvis med vibratorplatta för att få en stabil grund över hela ytan. Fall sattes till ungefär 1:50 från garage och husliv ut mot uppfartens framkant så att regnvatten inte blev stående intill byggnaden. Längs båda sidor monterades kantstöd i betong, satta i jordfuktig betong, för att låsa stenytan och hålla linjerna raka genom hela infarten.

Stödmuren tog upp nivåskillnaden

På den ena sidan fanns en höjdskillnad på mellan 40 och 65 centimeter, vilket gjorde att marken tryckte mot uppfarten. Därför byggdes en 11 meter lång stödmur av murblock med rak front. Första skiftet sattes på en separat grund av packad makadam och justerande stenmjöl, och varje block radades in med snöre för att undvika svaj i murens löpning. Bakom muren lades dränerande makadam 8–16 och en fiberduk som skiljde dräneringszonen från bakomliggande jord. På så sätt minskades risken för att finmaterial vandrade in och byggde upp fukttryck bakom muren.

Läggning av marksten och detaljarbeten vid garageinfarten

När underbyggnaden var färdig drogs ett sättlager av stenmjöl ut i jämn tjocklek, cirka 30 millimeter. Markstenen lades i förband för att ge bättre låsning över den yta som belastades av biltrafik. Vid garageporten och längs ytterkanterna kapades flera stenar för att få täta avslut och undvika smala passbitar som lätt rörde sig över tid. Fogarna fylldes med fogsand och ytan vibrerades försiktigt med skyddsmatta så att stenarna sattes utan att kanter skadades.

Anpassning till vattenavrinning och belastning

En viktig del i projektet var att uppfarten skulle tåla daglig trafik och samtidigt leda bort vatten på ett kontrollerat sätt. Därför hölls foglinjerna jämna och nivåerna kontrollerades flera gånger under läggningen, särskilt vid övergången mellan garageinfart och gångyta. Den färdiga ytan fick en svag men tydlig lutning som ledde bort regnvattnet utan att uppfarten upplevdes brant. Resultatet blev en stabil stenlagd infart där mur, kantstöd och beläggning arbetade ihop som en sammanhållen konstruktion.